När flickan var sönderuppfostrad klar med strategin noll kärlek så var det dags för psykos och akutpsyk och så mycket medicin att hon blev ännu sjukare. Mamma tar stesolid, kedjeröker, äter skräpmat och glor på skräp-TV. Mamma har då inte gjort något fel. Det måste vara något genetiskt arvsanlag med den otacksamma dottern. Pappa gjorde däremot massor av fel med sitt överbeskyddande innan han tog livet av sig. Vi har en bra och professionell psykiatri så visst kommer hon att bli frisk. I lägenheten är det stampat jordgolv. Dottern går som en jaglös zombie genom korridoren på avdelningen och blir aldrig bättre. Pappa utnyttjade henne sexuellt i 10 år och hon var ständigt mobbad i skolan och friidrotten. Dumma flicka som aldrig lyssnade på mina råd tänker mamma som väger 150 kilo och aldrig har haft ett vettigt arbete och socialt umgänge. Doktor Krall försöker utan framgång få kontakt med dottern. Övrig personal har fullt upp med något helt annat viktigare än att ge patienterna en god vård. Vem bryr sig? Det ordnar sig säkert. Hennes äldre bror kommer och hälsar på. Han har även han utnyttjat henne sexuellt. Det betyder att flickan inte har någon människa i hela världen att ty sig till. Doktor Krall är konstant salongsberusad. Personalen sitter och fikar i timmar och snackar skit om de som för tillfället är lediga. Hela stan är en häxkittel av egoism, girighet och mobbing. Flickan ligger i sin säng och funderar på hur hon bäst skulle kunna ta livet av sig. Ångesten och förvirringen gör henne lamslagen och en svart blixtrande manlig sjuksköterska skriker åt henne att hon ska ta sig i kragen och rycka upp sig. Sluta gör dig till och skaffa dig ett liv! Sluta skyll på din omgivning! Flickan får panikångest men det är ingen som bryr sig. En dag så börjar hon spela friskare, lämnar den helvetiska kliniken, tar sig bort till en tågräls och kastar sig framför godståget. Ingen kommer på hennes begravning. Vem bryr sig? Mamma har fyra grisar i lägenheten och livet leker. Att vara en utpräglat ond och makaber människa är något eftersträvansvärt och underbart. I den vidriga lilla staden älskar folk att göra varandra riktigt illa. Det är skjutningar och sprängningar varje dag och den likgiltiga polisen spelar biljard. Statsministern har smort in sig själv och frun smörjfett och tillsammans liksom glider fram nakna och euforiska i lägenheten lyssnandes på Beethovens 7 symfoni på högsta volym. De riktigt fattiga i landet får skylla sig själva för att de är så dåliga och fattiga och borde skärpa till sig. Politiker måste erhålla en snar och kraftig löneförhöjning. Det ska löna sig att vara bra. I Hell City går flera seriemördare lösa vilket får innevånarna att tycka att det är spännande och mysigt att gå ut ensamma kvällar och nätter. Alla kristna kyrkor och församlingar har för länge sedan stängt i stan. Men däremot är det väldigt gott om djävulsdyrkare och konstiga sekter. Flickans mamma och skjuter med pistol genom väggarna hög på LSD och vodka. Polisen har gett upp och spelar på nätcasino. Hela landet svävar i en anarki i vilken allt är tillåtet. Gränslösheten är himmelriket. Lik ligger i parkerna och flyter i ån. Bårhusen är överfulla och hela universitetssjukhuset är fullständigt dysfunktionellt. I mataffärerna gapar hyllor tomma på grund av krångel i distributionen. Folk älskar och hatar stan. Hemlösa går i stora skaror och letar efter mat. Ikväll och i natt ska två personer till begå självmord i vårt urballade samhälle. Jag sitter och sjunger en blues i en kloak i Hell City och har förlorat allt hopp efter att ha blivit rånad på alla mina stålar av min notoriskt otrogna flickvän. Hon tömde mina konton och drog utomlands. Jag låter mig tröstas av några hårdporrfilmer på svt play.