ur Bland Stjärnornas universum
Den skändade vardagenTvå män hade kommit på besök Hem till Alberts bostad De klev in utan att presentera sig Med skorna på och utan att Hänga av sig ytterkläderna De satte sig i köket på varsin stol ”Sätt dig. Vi har några frågor till dig” Sa en av herrarna till Albert ”Något måste du ha gjort” Sa han och spände ögonen i Albert Albert skruvade på sig och sa ”Vad skulle det vara för något?” ”Jag jobbar med brott och jag är skyldig Att undersöka detta som du ingår i Du är misstänkt för detta” Sa en av de två herrarna En herre vid namn Benjamin och Hans kollega Fritz Satt hemma hos Albert Vid samma bord i köket Som Albert och frågade ut honom Benjamin var den typen som Aldrig berättar något om sig själv Utan enbart intresserar sig för andra Det ansåg han vara hans skyldighet Fritz öppnade plötsligt munnen Och sa ”Känner du inte igen oss! Vi är ditt stöd i vardagen” sa Fritz ”Vi har aldrig träffats förut. Jag känner Inte igen en enda av er” sa Albert ”Nåja, så okända är vi inte. De flesta Känner igen oss på stan” sa Fritz ”Måste ni fråga mig så mycket?? Jag vet inte hur jag ska kunna hjälpa er” Sa Albert ”VI vill veta sanningen. Något måste Du ha gjort i ditt förflutna” sa Benjamin ”Vi söker efter den nakna sanningen” sa Fritz ”Är det tidens melodi det?” frågade Albert ”Ställ inte så dumma frågor” sa Benjamin ”Vardagen erbjuder fantasifulla möjligheter Det är inte så dumt det” sa Albert ”Du får inte hitta på något nu. Är det säkert Att du inget gjort i ditt liv” Frågade Fritz ”Jag har åkt och jobbat efter schema Det är ungefär så roligt mitt liv varit. Numera är jag pensionerad Jag slutade jobba för ett år sedan.” ”Du är ändå misstänkt. Vi tror du är En bedragare som är ute efter att lura andra” Sa Benjamin till Albert ”Ja vad kan jag säga!? Att jag skulle vara skyldig, Är påhittat av någon annan. Jag är oskyldig” sa Albert ”Vi nöjer oss inte med det som svar. Är inte du lite oansvarig nu???? Vi har tröttnat på dina undanflykter” sa Fritz ”Nu har jag tröttnat på detta. Ni kan gå nu, Jag har annat för mig senare idag” sa Albert ”Okej, men vi håller ögonen på dig” sa Fritz Och de två herrarna reste på sig och gick Albert sträckte på sig och gick sedan Och la sig på sin säng för att läsa i en bok
Taleptox Skrev Den 20240911 <+>
|
Nästa text
Föregående Taleptox |