I tystnadens rum, där skuggorna dansar,
Sitter jag ensam, med tankar som vandrar.
Minnena väcks, som spöken i natten,
Av vänner och kärlek, som försvunnit i fjärran.

Du lämnade mig, utan ett ord, utan spår,
Mitt hjärta är sönderslaget, så ömt och så rått.
Ensamhetens vågor, de sköljer över mig,
Jag saknar din närhet, din röst, din klang.

Vännerna borta, de har sina liv,
Medan jag sitter här, i detta mitt kiv.
Jag längtar efter skratt, efter samtal och värme,
Efter en hand att hålla, en axel att gräma.

Men jag reser mig stark, ur askan jag stiger,
Medan hoppet fortfarande brinner och tiger.
En dag ska jag finna min väg, min egen stig,
Och lämna ensamheten bakom mig