När känslorna flyger sig på, och kroppen reagerar
Vill smasha huvudet, vill känna fysisk smärta
Alltför att förtränga, för att glömma
Det som inombords brinner i heta flammor
Flammor av sprakande vackra färger
Men ack så farliga, trodde dom var under kontroll

Heta känslor kommer upp till ytan
Minnen, pusslet faller bit för bit på plats
Tankarna äter hjärnan, vill bara glömma
Slippa tänka, behöver rå, fysisk smärta
Klarar inte spegelbilden, vill bara slå monstret
Flinet, ditt hemska leende, ta bort allt inombords

Önskar det vore enkelt, vill bara slå huvudet i spegeln
Känna bitarna skära djupt in i skinnet med lättja
Blodet rinner varmt nedför kinden
Färgar det vita porslinet rött, kärlek
Lindrar aldrig det onda, döljer bara det goda
Vill slippa se, slippa höra, alla röster
Alla tankar, allt är en tragedi
Slutar snart med ett avgörande val

Klarar inte av dessa blå, vackra ögon
Vill inte se bilden i spegeln, vill inte känna dess smärta
Är rädd, ledsen, ingen ser, ingen hör
Impulser som vill skada, som vill se blod
Vill känna fysisk smärta, vill glömma allt
Tankarna är lågor som aldrig dör ut
Försöker tappert att släcka, hinkvis med vatten
Men inte ens i ren desperation slutar det

Monstret i spegeln skrattar, vill bara slå den jäveln
Vill dunka huvudet, vill känna rå, äkta smärta
Men låter kroppen hindras, kan inte ta steget
Det är inte rätt, men känns så underbart
Vill bara få glömma den psykiska smärtan
Impulser av panik, av hat och rädsla
Vill bara glömma, vill bara glömma
Önskar det vore enkelt, rösterna ekar
Tar aldrig slut, aldrig slut