Kärlek är som en eld som brinner, med
någons syre så att värmen inte försvinner.

Höga lågor som lyser upp runtomkring,
och som sträcker sig så högt mot himlen.

Hettar när den värmer huden,
så att det känns att man får svindel.

Kärlek gnistrar och knastrar i stormar,
så nära, så nära, att det bränns.

Så ohanterligt och vackert, en låga,
från mörka till ljusa toner.

Förföriskt, lugnade och rofyllt,
när kärlekens eldar vackert brinner.