Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Vilddjur och människa.


Luft och blod

Mellan oss på jorden och solen
är det en röntgen
— några bitar av våra ben —
scannade och förenade av ett quicklight
som reser genom våra kroppar
framdrivna i resten av oss.
Ett nimbus av strålning fyller varje
filament av våra fjädrar
och skapar en gloria av pilar
runt våra ljusupplysta ben.
Vi håller den högt
i den övre luften.
Men den tjocka skuggan
kastas ner som en mantel över oss,
kryssar över ett mörkt fält,
som jagar över landet.
Hungrigt ljöd vi våra rop
över en nål som skrapar
mot himlens blåa glas.
När vi kommer ner på jorden igen
färdas vi i en annan farkost,
genom en tunnel av luft.
Ljuset slocknar
från det klickande fjäderruset,
näbbarna kippar efter blod.
Kroppen och skuggan
sedan sammanfogade
på det välvda odjurets rygg.
Klor och vingar tillsammans
hittar våra hjärtan för en stund —
för evigt.




Fri vers (Fri form) av Kosmopoliten
Läst 86 gånger
Publicerad 2024-09-17 01:30



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Kosmopoliten