Mor och far under stjärnorna.
Efter dödens saktmodiga ristande.

De stiger upp genom livsgärningarnas gränder.

Och stannar vid rött ljus i korsningen av
minnena av mig.

Jag har stannat dem.
Spänner tidens båge.

Och skjuter mig själv till nästa födelse.

Utan kontrakt ska jag häva barndomens brott.
Och leva om mitt liv.