vi är nästan ensamma i butiken
flickan runt 11 med den allvarsamma blicken
och jag som nyss gråtit över hur äcklig jag är
hon tittar på mig flera gånger och jag ser att hon ser
mina röda ögon
hon fipplar med en äggkartong, det enda hon ska köpa
räknar pengarna i sin börs
klockan är runt 9.30 och hon borde vara i skolan
- Jag betalar om det inte räcker!
säger jag
men hon svarar att hon har precis vad det kostar
så ger hon en tjugolapp i taget till kassörskan
- Sju kronor till! påtalar kassörskan
flickan plockar upp småmynt
- Vill du ha en godis, jag bjuder? undrar jag
hon skakar på huvudet och säger att hon ätit frukost
packar ner äggkartongen i sin ryggsäck
kassörskan föser mina varor på bandet
jag viftar med en daim som ligger inom räckhåll
- Vill du ha?
- Nej tack!
- Du är en så fin tjej och jag har bara pojkar… därför jag frågar.
fortsätter jag
hon är tyst men när hon går säger hon ett försiktigt hej då
när jag är klar och kommer ut går hon på vägen en bit bort
vinkar när jag kör förbi med bilen
jag vinkar tillbaka
det är som om hon har ett märke i pannan
samma märke som jag har
vuxenbarn
hoppas det jag gjorde betydde
något