Det var ingen flicka,
det var en stor svart hund
en hund som
som reste sig ur skuggan,
det var ingen flicka,
bara en båt utan segel,
en barkbåt, rör i vinden.
Det var ingen flicka,
bara ett fladdrande
skepp utan mast,
utan riktning,
en barkbåt
som saknar en blick.
Den blå pojken vinglar
på kanten, en fågelpojke
utan fjädrar, och den nakna
kvinnan, med sina utbredda
vingar, försvinner i natten,
lyfts upp som om hon aldrig funnits.
Och där, på tröskeln av allt,
vilar den svarta hunden,
som ett vrak under vågor,
utan flicka, utan röst,
i det eviga mörkret,
havet sjunger, tyst, stilla.