Varje ögonblick,
en ny början,
ett rop från det okända.
det okända.
skuggan
skuggan av förändring,
växer jag,
som en dröm i natten,
som en dröm
som vågor
som vatten som aldrig
aldrig fastnar
fastnar
fastnar på min hud
återskapad i ljusets leende.

Som fågeln som utforskar
himlens oändlighet.
Tro på drömmarna,
de sväva som fjädrar
över det som ännu inte är,
det som knappt har fötts.
Frågor som klär
sig i medvetenhet,
känslan av att vara levande,
en puls
en puls i den tysta natten.

Där hon sitter med
Dagar av undran,
är vi det vi vill vara?
Gör vi det vi längtar efter?
Där hon den nakna kvinnan
som bjuder in till handling,
skriver gränserna mellan
verklighet och fantasi.

Havet och båtarna
hon skriver ner gränsen
gränsen till båtarna
hon skriver i havet.

Fångar oss,
fångar fåglarna,
flyhänt dansar orden,
överskrider tidens stillhet,
vi färdas i en labyrint,
en labyrint av vassa kanter
vassa kanter och mosaik
där verkligheten slits itu
och fantasin faller in.