Jag är ett par svävande ögonglober
i ett rum med slingrande blodådror
och semitransparenta väggar av dagar

Tankarna - tunga ardennerföreställningar,
fjättrade vid samtiden med dallrande senor -
drar isär jagförnimmelsen i fyra väderstreck,
varpå allt börjar om igen;
varje svart hål ett hisnande in i nästa universum;
varje fingeravtryck en daktyloskopisk kod
för en kula i skallen;
varje skalle på tur att arkeologiseras
i framtidens malande missuppfattningar;
kroppsdelar på varje välrenommerad meny

Traverserna rör sig över himlen;
hytterna bristningsgränsta med sagor & sägner;
hyreskasernernas miljonprogramsförvar
uppförda i radonrik koproliti,
varje lägenhet en elektriskt upplyst grav,
och i höstens djupa skogar står becquerellerna
och lyser upp Sendereo luminoso för Hans & Greta

Jättemetropolernas kortslutna gatukretsar
i Kina & Amerika
står krälande med missfoster;
gud slutligen avförd,
på flykt genom åskorna
med mänsklighetens samlade arvsanlag
i en fingerborg