Jag hör hösten viska bland träden.
Andetagen är så varma över en del av bladen.

När skönhetens sommar sträcker ut sina
armar och jäspar ut sin sista kraft.

Det är en ro att få beundra en livstid,
som aktsamt singlar ner till löv.

Hösten och sommaren samsas, sida vid sida,
i en skuggig plats där sommaren får vila ut.

Sommarfåglarna och jag gör oss redo,
att låta våra vingarna bära oss fram.

Till en plats som vi har gemensamt,
där kärleken är den som gör oss varm.