I ett prisma reflekteras sorgen

Över att en människa gått bort

Sig i fördomars labyrint

Involverad i en människas

Förutfattade mening av erfarenhet

Ett bottenlöst sökande och studerande

Av intensiva fördomars grund

Den fiktiva labyrinten breder ut sig

Mellan rummets kalla väggar av poetiskt stål

En människa huserar med sina fördomar

Till sitt livs gräns bortglömda efteråt

Nytta gjorde de bara under livets gång

I livets tjänst florerar fördomar

Inget att yvas för i en labyrint utan slut

Vilseledd blir en människa av dess krokiga väg

Från saktmodets yttersta kala universum

Esoteriskt skönja en människa

Sanningen hinsides till sist

I Fördomars labyrint

Taleptox Skrev

Den 20240930

<+>