De sa att det fanns en flod i att glömma

men jag var fast vid en strand

dör fanns hängpil som nuddade ström

Följde flödet av rinnande vatten och jag ville

höljas där invid genom

natten.

Vila ditt minne och ge fritt

Det brustna hjärtat mitt.

Där fanns en fågelsång mild

och len den morgonen 

Ur dalande sken hade den sitt fäste,

Där minnet bar ditt näste.