Ångesten är svår, rasar i sinnet.
Snälla, låt mig vara, eller bara tappa minnet.
Vill inte mer, ingen mig ser.
Inte ens jag själv, snälla jag ber.
Jag som ska hålla min ande varm om natten, som ska ge den törstiga själen vatten.
Allt är som vanligt men ändå inte,
Idag har jag besegrat demoner, även den blinde.
Barnet i mig ska vara i nuet, medan den vuxna jag ska ta hand om strulet.
Får leva kvar här ett tag till, även om jag ibland inte räcker till.

Allt ska bli bra, blomstra på nytt,
när skräcken inom mig har danat och flytt.
Kärlek och ro blir till frid,
Då ska den seende anden ta vid.
Ge inte upp, allt kan bli bättre, och när jag vaknar finns jag kvar.
Och hela världen är underbar.