Som så ofta då döm blåssta
tycks få övervikt på takken
å dess adeltass och fidelmiss
fördöbblats i kvadrat;
ja, när borgarklass har byxkalass
då lyfftar jag på bakken
åt dess skockand' och frossand'
uti röstbiff å potát!

För en maggot tiger stilla
när en gädda vill den illa
mens en tok som har bli'tt klok
har varje skäl att tala klart!

Det finns en särskild yngdom
som med åren bli'r en dymbom
å med allt förspännt i livat
så vitt den närdes i kuvös,
ty när valpen understyndom vux't
och fått sin egen mandom just
har den redan allt sirverat
på ett guldfat generöst

Inga myggor som har hicka
våg' å trotsa och uppsticka
mot den yberhet allsmäktig
med sin accis och sitt krös,
men bland dårarna på golven
finns det millionertolv än
med en kämparglöd mångfaldig
som ej skrämmas för att slös!

Hos dammerna i kåffta
blir en offret ganska åffta
De har spenar liksom renar
men har klör liksom en björn
Jag vet en riktig toffelsvans,
jag bruk’ sirvera kaffet hans,
som svullen i sin byxabuk
bruk' å kallas direktörn
som när han göra dammbesök
och blir en sallig muntergök
som lyda minsta fåggelvink
förlorar allt förstånd
och lóvar allting vitt och brett
av skatter som alld' världen sett
till kreti samt jämväl till plet
för att sedan glömma det

Förönderligt! En liten dikt
i snön den ligger gömd den
som ripan utann minsta knyst
tills rovdjuren har glömt'en
Men en husmor som har humor
och fiber i sin byst som du
som stollen som har koll
har inget skäl att hålla tyst ännu!