Hon är så snygg att det gör dig nervös
som att hon vet saker om dig som du
inte har en aning om, som att hon
läst vad du tänker, innan du tänkt det.

Hon är rolig också, du säger det
och hon skrattar, som om att du precis
dragit ett av dina dåliga skämt.
Hon skrattar åt dom också, de dåliga
skämten alltså, och du fattar helt ärligt
inte vad hon håller på med men när
hon skrattar så är det klart du fortsätter.

Du är ju dum i huvudet, så du
fattar inte, inte ens när hon tar
samma taxi som du ner till stan,
inte ens när hon trycker in sig
bredvid dig och hamnar till ditt höger
och nån Jimmie som ingen känner
hamnar till ditt vänster så fattar du,
du tänker, hon pallade nog bara inte
att vänta på Tove och Lisa mer.
Du tänker så, men trots att du är
dum i huvudet så reagerar även
du när hon lutar sitt huvud mot din
axel där i baksätet, du tänker att
kanske, kanske betyder det här nåt?


Hon drar upp sin väska, nån svart, dyr sak,
säkert dyrare än bilen ni är i
och du ser ner i den: cigg, några små
flaskor sprit. Du kan inte vara tyst
mer, så du kommenterar med det enda
svåra ord du kan “Dekadens” och hon
skrattar, ser dig hårt i ögonen och svarar

“Ja”