En-korv-med-mos-turismen verkar finnas
över hela världen. Du vet den där som verkar
tro att över hela världen är som hemma.
Som när en amerikan beställer hamburgare

oavsett vart de reser och svensken vill ha
'svenska köttbullar' var de än befinner sig.
Det mest typiska beteendet hos den som reser
någonstans utanför sin egen stad, om det

nu är en stad den kommer ifrån. Från staden
till landet eller från landsbygden till staden.
Kanske från förorten, in till 'city'. Fenomenet
verkar finnas överallt om resenären kommer

från ett 'industriland', oavsett var resmålet
befinner sig. 'Va? Har de danska wienerbröd
i Danmark?' Så när någon gör den typiskt
svenska filmen om hur att vara 'svensk', så är

det även om hur att vara exempelvis 'amrikan'.
'Jag är svensk, alltså skall jag kunna gå till
ambassaden och klaga på att det inte finns,
det som brukar finns hemma'. Men en handfull

saker verkar finnas. Och vilka saker verkar
det kunna vara då? T-shirts, läskeblask, teve
och en mobiltelefon. Ja och gräshoppor
förstås. 'Va? Finns det inga gräshoppor i Arktis?'

Ja eller 'täckning' i plats med 'radioskugga'.
Visst var det väl stor skandal när det inte fanns
'sand i en öken'. Vad har turisten alls där
att göra? Inte bara i sandlådan är det sandlåda.

Själv rättar jag mig förstås gärna in i ledet
och börjar genast klaga på att bussen är sen till
jobbet, efter bara några år i 'civilisationens
vagga', även om jag är som uppvuxen annortädes.




(Bilden är förstås tagen i centrala delarna av Karlstad,
där 'ett jag' bara varit på tillfälliga besök, synbarligen.)