Det finns inga skyskrapor av glas,
som blänker allt det jag känner.

Det går inte att skriva ord
som hela världen förstår.

Det finns inga kostymer,
som ser vad jag tänker.

Det finns inga moln som svävar,
och som aldrig fäller en tår.

För jag är som en droppe i ett hav.
Jag behöver mycket mer än vad yta kan ge.

Och det är bara droppar omkring mig,
som kan känna allt det som jag kan se.

Och om morgondagen kommer,
så är gårdagen förbi.

Men det är mina tankar
som svämmar över.

Det är alla mina vänner
som rinner här bredvid.

Och följde vi alla våra vägar,
hade vi inte följt andras stig.

Och var vi alla som fåglar,
så fanns det inte några krig.

Och alla som flyger högre
än oss, känner frid.

Och om jag kunde önska något,
är det att alla fick sin tid.

Det finns inga skyskrapor av glas…