Morgonen
är en tung trashankarnas motståndsrörelse,
befästande
varje liten ynklig tidsenhets frätning
med drömfragment & kropp;
med sega steg i en barfota hall

Klockan är redan för lite,

och ute på gårdstunet fylkas en sorlande hop
befaranden

Döden är fet & fåfäng;
väntar sig kanske något stort & ståtligt,
men kan gott få nöja sig
med vilken vardagslunk som helst;
ett par blankpåpälsade kattungars himlastormande
genom huset
och en räcka oförvitliga åldersskäl

Den förgänglighet vi traktar;
den obeständighet vi åstundar,
tör ombona ett urholkat livsrum med mörkret i tunneln,
medan ett sjaskigt uttjänt inkråm må pysa & gurgla
i konsensus vid dagens slut

Upphällningsflugans sista surr
i oktobers fönstersmyg
blir dessutom ett förträffligt Schwedisches Requiem;
intermittent, uppbrutet i långa pauser,
utan alla mullrande pukor

Jag är ändå frukten
av ett rasande godtyckes fantasmer
och ett outgrundligt antal supernovors kaskadkräkningar

Existensen är måhända til syvende og sidst
en pissmyra & en dagsbot