Det bruna kuvertet låg i hallen när jag kom hem. Hade flugit dubbla nattpass och var dödstrött. Klockan var ca 0330. Beslöt att öppna kuvertet när jag vaknat. 0900 var jag uppe och lagade frukost. Just så.. brevet det låg på köksbordet.

Ett anonymt brunt brev med mitt namn och adress skrivet med skrivmaskin. Jag fick kalla kårar. Visste precis, då jag inte fick så många brev och absolut inte i bruna kuvert. Försvarstaben förstås … shit.

Bad news det visste jag direkt. Ev ett flygförbud för ”buller över stad”som jag visste mig ha orsakat för någon vecka sedan. Men det visade sig vara mycket värre, jag skulle bli förflyttad och samtidigt bli befordrad till divisionsledare.

Köksklockan tickade tick-tack-tick-tack. Jag bara glodde på texten i brevet. ” pga extraordinära insatser, utmärkt uppfattnings och flygförmåga vid ubåtsincidenten vid Hårsfjärden bla bla har har staben beslutat att förflytta dig till Fxx och ta över kommandot för Urban Gul vid Fxx”.

Faan. Detta var det sista jag ville. Flytta från orten och kvinnan vid som jag nyss träffat vid namn Angelica kallad “Angie”. Dessutom ta ett över ett kommando som jag ej alls kände att jag var mogen för.
Men men allt har sin tid och jag fick finna mig i beslutet. Enda valet var att sluta i flygvapnet men vem skulle anställa mig ??

Jag flyttade. Angie lovade att komma och hälsa på. ”Vackra ord ”tänkte jag. Nåväl division Urban gul visade sig vara ett gäng fantastiska killar och flygare. Men det privata förföljde mig . Jag kunde inte ge 100% ig koncentration när jag flög.

Det hände en smärre incident som kunde slutat illa men klassades som en ren ”tillfällighet” i efterföljande rapporten men jag visste inom mig att jag kunde ha undvikit situationen med ett bättre och mera förutseende agerande.

Baserat på incidenten anmälde jag mig hos flottiljpsykologen och läkaren som icke passande för rollen som jag hade. Det blev höjda ögonbryn och ett jäkla liv. Resultatet blev två veckors marktjänst för löjtnant x-son pga av ”privata angelägenheter. ”

Jag hade kunnat orsakat min egen död och än värre någon/några av divisionmedlemmars och materiell förstörelse om jag fortsatt som inget hänt.
Jag samlade hela divisionen och lade korten på bordet. Det gehör jag fick som nytillträdd divisionsleadare som frivilligt groundat sig själv var helt otroligt. ”Pxxx det mod du har visat kan ha räddat livet på några av oss - kärleksproblem vem har inte haft det ”!!? Blev gensvaret.

Fullständig support och förståelse. DET hade jag inte räknat med,samtidigt som det stärkte det mig och jag jag bjöd ner Angie och lät henne träffa hela divisionen i ett informellt möte i mitt vardagsrum.

Ett av de starkaste ögonblicken i mitt liv. Det blev många tårar, uppriktighet och även några skratt. Många bitar föll på plats och jag återgick i fullständig flygtjänst efter fyra veckor.

Kunde skönja att klimatet mjuknade något och förståelsen för de ”mjuka faktorerna” ökade både inom divisionen, flottiljen och flygvapnet i stort .