Han var övertygad om att han hade rätt

Att en annan man var galen och sjuk

Han ansåg utifrån sina fördomar utan vett

Att den andre var alltför lågmält mjuk

Strör stjärnglitter över dig och din dikt

Som snyggar till det förflutna så tufft

Med din idealism som kan leda till konflikt

Andas vi inte under samma himmel och luft?

Med ord försöker vi komma överens

Om våra olikheter och likheter vi inte ser

Som förbinder oss med varann i en existens

Vad vill vi varandra när vi blir fler?

Han vill att en del människor ska flytta

För att hans övermännisko ideal ska härska

De psykiskt sjuka och kroppsligt lytta

Och de nyligen anlända så färska

Nu ska det banne mig hårdna minsann

Som om livet inte varit så i historien förut?

En man sitter ensamen och gråter, några ropar vi vann

Med oss andra går det utför, är det på glädjen slut?

Taleptox Skrev

Den 20241016

<+>