Badkaret upptaget, ve och fasa! Idag blev det således kökspalls-poesi i bästa sällskap av mina två hundar och gula tiger
Om man inte syns, finns man då?
Var är jag?
Jag har gömt mig
Leta!
Sa barnet
I sin tröja
Blå med vita ränder
Från sitt gömställe
Bakom sina händer
Den oskuldsfulla
känslan av osynlighet
Du varken förstår
Eller vet
När synlighetens faktum
Bakom händer små
Ännu är något allt för konkret
När fjolårets granskotts klena stam
Utgör skyddet du behöver
Gömstället perfekt!
-Jag är inte här, skrika
Ni ser mig inte
När de vuxna vill att du ska komma fram…
Oskuldsfullhetens
mysterium
När du är osynlig
bara för att lampan är
Släckt
-Jag är här
Snälla se mig
Fast helst inte ändå
När känslan av synlighet
Skapar ångest
Osäker på
hur det får dig att
Må
Men ändå…
Du vill men inte bli sedd
Den dubbla känslan
Hos en tonårstjej
som spenderat timmar
framför spegeln
Hela burken med hårspray
Nu slut…
innan hon ska ut
på galej
Helst inte synas
Tror att hela världen stirrar
för den minsta lilla skitgrej
Sen då..,
Mitt i livet
När lusten att synas
Beror på platsen i livet
Kanske när du vill
ändra
Ta ett nytt litet steg
Eller värsta jätteklivet
Se mig då
för vad jag är
Konkret och tydligt
Det du är stolt över
Vad du i livet behöver..
Resten är obetydligt
Min osynlighet
Bakom händer små
jag nu
Inom mig bär
När granen är grön-brun
Stammen klädd i mossa
Torr
skör
ostabil
Fragil
Samtidigt stark och stolt
I backspegeln skådar
Huset är sedan länge sålt
Osynlighet bakom händer små
Fördolt…
Viljan att synas
Berätta om ditt liv
Är en känsla så stark
inuti
Ditt tidigare oskrivna
ark
är nu en bok
Redo att publiceras
När livets skepp
fraktar hela dig
granens grenverk och barr
och även
dess så viktiga
stam och bark…