Muv giälla
muv vájmuon giälla
muv mádduon giälla
mitt förlorade språk

Jag är mitt i deltat nu
Men vissa språk är svårare att få igen
Språket som är mer en känsla än melodi i min mun
Orelevant
Bättre att lära sig ett världsspråk
Som vittjar om utveckling och framåtanda
Inte som det förlegade språket
Det i träda och i markerna

Jag fäller in vingarna som en fjäril,
som för att skydda mitt språk mot glåporden

Ib dárbahh dab
Ib dárbahh dáruon

För i mitt språk finns det nycklar som låser upp rum
Rummen som berättar om vilka fiskevatten som är rika
Vilka berg som är lömska
Vilka stigar som leder fram

Muv giäluv leä ájnas
Det löper genom århundraden i ett rakt led ned till
farmor
pappa
och så jag
Den lilla spillran av vuövddiege som finns kvar
Som blommar ut och återupptäcker

Muv vájmuon giälla
Ger liv och färg åt blaskiga svenska miljöer
Läker och vårdar våra minnen
Ger tillbaka något som en gång tystats

Máddaráhkká
drar en förnöjsam suck från graven
och áhttjie
finns med mig nu i varje guaksagh
och i varje násstie