kan vi vara lyckliga för några dagar
i det grå höstljuset
i den tysta kakofonin av allt, i alltings olidliga lätthet
där dagarna fortgår
där samtalen blir till öar av stillhet
det är nog inte så svårt att vara lycklig några dagar
trots allt
kanske glädjelöst lycklig, eller glädjefullt olycklig
våra misstag har varit renheten i våra liv  
 i slutet av oktober, bland blödande trädkronor
och kraxande skator
en bedövad behaglighet 
förmultnande löv över det förgångnas lik 
metallgrått höstljus över nakna stränder
det är så mörkt i rummet att kroppens ljus lyser