Om ensamheten tär dig
trots att du står mitt bland alla andra
om du gått vilse längs din stig
och inte längre vet vart du vandra.

Om ryggen sviker under allt du bär
och andras blickar på dig bränner
när du inte säkert vet vem du är
och du inte orkar ta in vad du själv känner.

Om ditt skratt och din glädje sedan länge är borta
och ångest håller dig hårt i sitt hand
när du ständigt känner att du kommer till korta
när du står vid avgrundens rand.

Kom då till mig 
jag vet, jag förstår
jag stryker ditt hår och tröstar dig
för där du är nu, där var jag igår.