Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Foto från eget album


Om Hösten

 

Koltrastens trösterika sång ha tystnat utanför halvöppet fönster

där elementvinden dansar långsam vals med gardinen så tunn

På nattduksbordet ligger nyckelknippan som i en stjärnas mönster

med sömnens välsignelse dold under locket på en bottenlös brunn

Det är inte lätt att gå och lägga sig när staden utanför döljer

 sin lockelse att söka en djupare mening i allt när ljusen släkts

När man inte längre kan se på när saker omkring en följer

en ordning från kaos till en rätlinjighet där likgiltigheten åter väkts

Jag undrar vad koltrastsången handlat om där ute på trädets gren

 där tonerna burits fram av den fuktiga vinden från havets djupa famn

Kanske är det som minnen och dofter från tiden mellan hägg och syren

eller är det en signal till vilsna skepp som ännu ej funnit trygghet i hamn

Stjärnorna glimmar mot himlens mörka fond likt fyrtornets kägla av ljus

jag faller långsamt ner i brunnens djup och vilar så trygg i mitt mörka hus

 

 

 

 

 

 




Bunden vers (Rim) av Lars Thorelli VIP
Läst 60 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2024-10-29 23:34



Bookmark and Share


  Ulf Carlsson VIP
Fint sammanhållen reflektion med till diktjagets situation passande fallande versmått (hexameter) vilken dock avbryts på vissa ställen.
Naturliga, växelvisa slutrim.

Speglar rubriken diktens innehåll?
Vers 1: har
Vers 6: släckts
Vers 8: väckts

2024-10-30

  Kungskobran VIP
Fint, bokmärkes
2024-10-30
  > Nästa text
< Föregående

Lars Thorelli
Lars Thorelli VIP