Intellektet
är en formalitet i köttets medelklassmetabolism;
kanelkakors brus i manhaftigheten;
Doris Daydagars ypperliga yppigheter;
kaffestrupars ragelrodlande genom magmunnars hiatusbråck;
djunglernas kaffebönsvärdsliga tätortstråckel
i tankegods och behovsprövningar;
storstadskopplade kretsloppor i sängkläder och armhålor

Nu är frosten kylans täckmantel;
vinterns kattsmygande överrump
där skogen äger sin naturtrogenhets
att falla tillbaka på
i skogsmaskinernas metallsvep

Intellektets formalism är ett flimmer av ljus
i medelklasshöstens epileptiskt hastiga björkdungepassager:

Ett troll kan man lura med ett stycke ost,
men att tvivla på dödens slutgilt
är sockervadd, är plåster som inte tål väta

Att dö på riktigt är tackjärn
och ett allsmäktigt Bösendorfer Imperialackord,
medan köttets metabolism kramar mössen
ur intellektets formalism:

Det vimlar ur öppna kroppar;
förblödningens svämkäglor ystrar flagade barkbåtar
under fjällkedjorna

I Žižeks föredömen möglar Lacans billiga lakan
i kalenderårens intorkade sädesavgångar

Intellektets formalitet uthärdar det lagom som är värst:
det sämsta som äntligen är dåligt nog
i köttets kravlösa övervåld