Höstsolen värmer på bron
kisar mot dalen så kal
en dyster stund
idag då tankar fladdrar förbi

Hon ser tomma höhjässor
kvar på åkern
minns när alla bärgade höet
gubben – reslig stark så stilig –
ja han var min

När solen stod högt
hämtade hon svagdrickan
en stor brun flaska
alla satte sig i skuggan vid höet
med bröd och saltat fläsk
så tog lunchen slut

Gumman suckar på pinnstolen
tänder sin pipa
rullar fingrarna
och minns