de växte ut då dagen
avgick från perrongen
självet stod nöjd kvar
och vinkade
dagen rullade på
växlarna gnisslande inte
självet bockade av
passagerarna alla fick plats
nära fönstren
sovvagnen stod redo
gardinerna nedrullade
stjärnorna var ljuspunkter
på himmelsduken.

självet tackar
för en givande dag
godnatt klokuggla