jag skrämmer mig själv ibland eller jag tror att jag gör det men jag försöker faktiskt inte men jag tror inte heller jag lyckas däremot skrämmer jag andra och det försöker jag egentligen inte göra kanske om jag berättade för någon att jag skulle kunna välta den där tv:n så den går i tusen bitar och när den gick i tusen bitar skulle jag inte känna någon skuld jag skulle inte må dåligt jag skulle kanske inte heller må bra men jag skulle framförallt inte må dåligt jag tror kanske inte det som skrämmer folk är att tv:n skulle vara trasig eller kanske att jag inte känner någon skuld utan det som skrämmer folk kanske är det man kan läsa mellan raderna det vill säga att jag inte skulle må dåligt över någonting att jag inte kan må dåligt över någonting ingenting upphetsar mig ingenting får mig att längta ingenting spelar någon roll och när jag inte längre påverkas av någonting så finns det väl ingenting kvar att leva för jag kan klippa av mina naglar och mitt hår jag kan skära upp mina händer men samtidigt förändras ingenting världen fortsätter snurra men står stilla som vanligt men vi får väl se hur länge det håller i sig