Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Se konstellationerna. Hålla ställningarna.


Nattens ställningar

maia, mira, algol,
ett bildfönster;
vi båda sitter där
på den breda soffan
och blickar ut i rymden.
olika klädda
ser vi himlen svagt ljusna över staden.
du sammanställer din lista med något
då den är ofullständig.
jag lägger till en sak.
vi håller det öppet.
påfrestande, blygsamt
dunstar det bort; ditt allt.
din fasta kropp smälter,
återupplivar stelkärr,
röjer undan slagg
och upplöses.
en ny identitet uppstår
och försvinner.
det är som att titta på filmskapande,
det klipps och tas andra tagningar
och skarvas snart till en närbild.
himlens nyanser är rosa och ljusblå.
jag väntar på dig.
vi sover lite.
din identitet kommer och går,
den är aldrig säker på sig själv.
jag väntar.
du väntar på mig.
du begär för mycket av dig själv.
varför, för tillfället?
varför är din rädsla
att mottaga andra människor?
vi sover båda igen ett tag.
ny dags sol
fördubblar sig i floden.
en dubbel stråle av blått ljus
blinkar för att markera bron
och staden kryper under ett gult ljus.
natriumblossen glimmar
hos solens dubbeleffekt i strömmen.
jag vaknar före dig.
redo, gör jag mitt drag.
"du gör mig gravid", mumlar du
och knappt hörbart, "jag dör".
inget av det kommer att stoppa mig.
jag är där vid kanten av livet,
de fuktiga levande läpparna.
det går inte.
jag har varit på kanten av livet
och det gjorde ont ett tag.
det kommer att vara allt jag har
för ett ögonblick.
då alla ni identiteter
kommer att upplösas
enligt denna lag
efter några stadiga slag.
du flyttar dig mot mig.
säg ett ord,
till och med ett stön,
och jag kommer att bli klar.
gjort.
upplöstes, blev verklig.
ensam? nej, det går inte.
tillsammans.
du är inget offer
och jag är ingen förövare,
jag stannar vid livets kant.
senare
är vi för verkliga
för att separera.
försöka återhämta sig
är nästa steg.
vår i mitt hjärta nu ¬
jag har gått ut.
théet värms inte längre,
det får antingen kallna
eller så får du dricka det.
det är en orange sol i floden.
det är mörkblåa ljus på bron.
ömhet om djuren
och mörka tankar om tillvaron
är allt vi har nu.
det är hela bildfönstret
som skådas i stjärnbilden
som speglar och underhåller
vår nya dag.




Fri vers (Fri form) av Kosmopoliten
Läst 52 gånger
Publicerad 2024-11-06 00:01



Bookmark and Share


  alicja lappalainen VIP
Ambivalens
2024-11-06
  > Nästa text
< Föregående

Kosmopoliten