ett regn av diamanter
i sinnet
själens frukt
skivad i två
en mörk vår
lös vid ljusets läppar
underjordiska vatten
upplåsta från sitt lurande
att gnistra i en springa
skiljs åt av solen
ett tempel
inte av sten utan moln
bortom hjärtats brus
och allt våld
utanför den bedövade domänen
otippat utrymme
mellan förändringens korn
ljus beständighet
ett kort steg
till den goda marken
tuggan i färskt bröd igen