Den utslagna pojken som åker på stryk för att han är så svag. Han går in i dimman nu, där det inte finns något här och nu. Medkänsla kan han glömma och förståelse. Små fåniga svaga pojkar ska man trycka ned och lära en läxa. Hård och skoningslös ska människan vara. Kärlek är någonting ynkligt och sentimentalt som endast förlorare ägnar sig åt. Styvpappa har tagit hem ett sydamerikanskt förkrympt människohuvud. Det ligger i byrån i pojkens garderob. Den psyksjuke pojken tycker att det är häftigt och helt OK. Mammas kropp står i köket och lagar mat. Själv är hon någon helt annanstans. Det är 1978 och hela Sverige mår bara toppen är man övertygad om. Allt är bra och inget dåligt kan inträffa. Styvpappa är en mycket socialt begåvad, intelligent och charmig psykopat. Pojken går allt längre in i dimman men bär en glättig och övertygande välmåendemask. Han går ut på nätterna och proppar brevlådor i radhusområdet fulla med papper och kartong och tänder på. Pojkens pappa begick självmord för 2 år sen men det var väl inget att må dåligt för tyckte mamma och pojkens äldre syskon. Nu måste vi rycka upp oss och se fram emot allt det underbara livet har att ge. Pojken är gränspsykotisk men har ett livligt socialt liv tillsammans med kompisar och flickvänner. Han går omkring och drömmer en fantasivärld. Tiden har stannat. Han stjäl saker från sina vänner och tänder eld på skogen så att 15 hektar brinner ned men åker inte fast. Han får så mycket psykiskt stryk av styvpappa när mamma är på jobbet. Fabian mår något otroligt obeskrivligt dåligt. Mamma som också måste vara allvarligt traumatiserad har helt glömt bort vem hennes son är. Men familjen firar en hejdundrande jul och alla mår så bra. Alla bara måste må bra. Det finns ingen kärlek i den här familjen. Det är surrealistiskt. Pojken reser sig upp under Kalle Ankas jul och ställer sig och pinkar på granen och på de fina julklapparna. Det är alldeles tyst och stilla i fem sekunder och sen blir styvpappa oxtokig. En otroligt pinsam stämning i lägenheten. Pojken åker på en rumsarrest dagen ut, och släkt och vänner troppar av för att komma bort från dårhuset. Hela den här sjuka epoken slutar med att den alltmer gränspsykotiske 13-årige pojken Fabian bränner ned radhuset och promenerar naken upp mot stan. BUP är bra. Fosterhemmet visar sig vara en härlig lyckträff ute på landet där Fabian får hjälpa till med fåren i ladugården. Åren går och han utbildar sig till slut till advokat, bildar familj och de får ett riktigt bra liv. Han skriver en bok om sin uppväxt och får träffa den gudomliga Jessika Gedin i TV-programmet Babel. En ängel vakar över honom och hans familj men styvpappan besöker honom i hans nattliga drömmar ibland och han är ett vidunderligt monster som vanligt och kastar det förkrympta människohuvudet som en handboll. Fabian vaknar kallsvettig och hans dotter Maja undrar vad är som händer.
Styvpappan, som också var ett offer för sina omständigheter redan som barn, blev mördad på en fest i Lindesberg i april 1996.