Som en stod höll sig varmgraderna,
han tänkte att mörkret blev så mer mörkt
kontrasten mellan svart och vitt.

Sällan var det mer lagom, som ett
förstående mellan blomning och frukt.

Steg hölls dig hasande över svart asfalt,
hur vet man om en stad sover?

Allt är som sagor formade under mössans huvudspår
en går, en finns kvar.
Denna levnadsfråga svår.

Någon tinar upp dit kärleken vallar sången,
en gick vägen, allerredan gången.

En stod kvar, vill i ensamhet
vart hen tog vägen
är det ingen som vet.