Jag säger något som ploppar upp,
hon skrattar och kastar en kudde på mig.

Hon tittar med allvarligt blick,
och försöker se arg ut.

Den bestämda minen försöker
streta emot ett leende.

Hon skakar på huvudet med
kärlek och med sin charm.

Hon säger något som jag tar åt mig av,
men med värme i hennes leende.

Och hennes närhet vid min arm,
med inre klockor som går i takt.

Vi ligger där som i en åtta och ger
varandra drömmar om framtiden.

Fast halva dagen gått, så har
vi tagit oss igenom många år.

Den enda verkliga utflykten jag gjort
blev att brygga kaffe och göra frukost.

Allt är godare på en bricka
i sängen tillsammans med dig.

Ibland är det mest värdefulla att
bara låta sängen vara världens hav.

Och täcket vara vår båt,
och kuddarna fluffiga moln.

Där huden är solen, blicken hopp,
och alla ord, drömmarna vi delar.