Det känns just nu som
om höstens ankomst
på något sätt
tränger in mig i ett hörn
en näst intill kvävande
och bitterljuv känsla
av hatkärlek i denna
vår ändå så destruktiva relation
ja hösten den kommer
obeveklig och fuktig
så tvetydigt dyster
i sin egen skönhet
naturen tystnar abrupt
som på ett kommando
och en tung tät dimma
täcker nu ängarna
det är också som om
den skulle hånle mot oss
eller kanske bara retar den oss
med sin närvaro
där i sin ändå på något sätt
praktfulla och färglada
men också samtidigt
så outgrundlig i sin uppenbarelse
ja men så kom då
kom bara... ja kom du
sopa nu bort alla spår
av vår helt underbara
och så högt
älskade sommar
som du nu så ivrigt
vill radera från våra liv
du har något dystopiskt
över dig i din skapelse
som gör att jag från djupet
av mitt hjärta
ärligt innerligt och utan tvekan
nu kan utbrista i
att jag aldrig någonsin
kommer att... älska just dig
Copyright © AndLou