En glödande himmel på villfarelsens väg
Där orätt förvandlas till godtagbar sanning
En himmel som förnimmer om utstakad riktning
Där livet kan kännas som en vemodig darrning

En början på något nytt
Men också en fortsättning för att på kunskap vara törstig
Den inblick som finns i varenda själ
Men kan man då vandra alena på vetgirighetens stig

När vänskapen ur vardagen kan förnimmas
Åt dom som finns där för att om framtiden vädja
Och allt framstår som godtycklig lycka
Då får man tro på hoppet som finns där att glädja

När vemodet sprids över glödande himmel
Och världen förundras och står som i brand
Inget tycks vara beständigt utan allt ska förändras
Då behövs det mer än ett sandkorn för att bilda en strand