De skulle aldrig lyfta mer flygplatsen låg öde
det dova mullret hade tonat ut

som livet i sig i sitt förgängliga flöde når var tid
sin ände till slut

längs vägar stod minnen från en svunnen tid
som lämnats för att rosta vind för våg

bruset hade tystnat till innerlig frid jag minns
att jag trivdes men aldrig var den platsen låg.