Jag vet att man inte skuldbelägger mamman
i det fall kvinnan blir misshandlad av något.
Jag vet det, varför känner jag fortfarande det?
Skuld.
Att situationen tagit ifrån mig och barnet livet.
Att vi måste välja bort så mycket.
Att jag inte sätter barnet först.
Skuld.
Jag vet det, varför känner jag fortfarande det?
(Därför att ryktesspridare jagar mitt liv)
För att jag inte orkade med samhället.
(Utbränd, så det rykte ur min mun.)
Skuld, att vara ett tomt utbränt skal.
Ryktesspridare,
men om den som
misshandlade mig
inte känner sig som det,
utan bara är sådan som arg
han som pratade med grannar
om mig och som hånade mig sen.
Rykten som lever sitt eget liv
är det mitt liv eller vem är jag?
Önskar kunna förändra allt
så jag fick bli omplåstrad
och tröstad, upprättad
en filt om min kropp
Hur många kvinnor behöver bli bekräftade.
"Ja, du är misshandlad, du är fri från skuld."
Så kan jag få leva vidare i mitt liv, må bra.
Men om den som misshandlat mig själv blir
det av andra män, är han fri från skuld sen?
Eller var han fri hela tiden.
Jag förstår inte hur tillåtande samhället är
mot män som är arga och är utan skuld sen
när jag sen inte orkade göra allt han bad om.
Skuld,
måste jag leva med den resten av mitt liv?
Han gav mig skulden, jag dålig mamma
och på att ge honom allt det han ville ha.
Jag är så ledsen,
kunde inte ta hand om hunden.
Skuld
Jag vet att man inte skuldbelägger mamman
i det fall kvinnan blir misshandlad i hemmet
Är det ryktet
att omgivningen såg mig misshandlad?
Skuld för utbrändhet
så tror jag barnet ser.