Det blir ca 51 100 på ett år.
Det betyder att vi män krigar på bägge fronter;
mot andra män och mot våra älskade kvinnor.
Hittills är det egentligen bara Sigmund Freud
som på ett något så när förståeligt sätt kunnat berätta
vad det är i oss karlar som vill förstöra andras liv .
Dödsdriften, i motsats till livsdriften, verkar i oss
för att döda, stilla, jämna ut lägen, pusta ut osv osv
för att åter igen kunna blåsa upp oss och bli vackra
för att kunna tillfredsställa kvinnans behov av att
bli gravid och älskad för den hon är.
Liksom senare Melanie Klein menade han att vi
måste vända dödsdriften utåt för att inte förgöra
oss själva i masochismens namn. Härvidlag blir
dock bägge teoretiker otydliga, enär de inte skiljer
på kvinnor och män.
Jag vill nog mena att drifterna kan delas upp
på könen på så sätt att det är kvinnor som främst
lever med livsdriften, Eros, och vi män som
dras med dödsdriften, Thanatos. Dödsdriften
får dessutom väldigt mycket hjälp på vägen
av vår avundsjuka på kvinnans biologiska/naturliga
sätt att skapa liv.
Både den konstgjorda intelligensen och roboten
är så till vida extremt typiska exempel på hur
svårt vi har att tackla kvinnlig skaparkraft.
Tyvärr förstår vi alltför sällan vårt eget bästa....
och när vi gör det, för sent...att det
går att använda sig av avundsjuka på ett bra sätt.
Ok, att UPPFINNA och BYGGA bra hus är oftast
mannens kanaliseringar av avundsjukan
men de håller inte vad de lovar, ty i nästa
stund söker vi och hittar dödliga, kemiska,
biologiska mikrober som kan ödelägga hela
mänskligheten och så bombar vi sönder
de vackra hus och byggnader som andra män
haft full sjå med att resa upp.
Att döda sin kvinna är ett symtom på att
mannen misslyckats att bli MÄNNISKA.
MÄNNISKA i sin tur är enligt mig viljan
och förmågan att kunna ta in, smälta och
använda sig av psykologin från bägge kön.
Kallar jag mig MÄNNISKA har jag kontakt,
lika bra, med arvet från både min pappa
och min mamma.
Bögrädslan är bara ett exempel på en räddhågsen
ovilja till att acceptera det.
Sexuellt sett bör MÄNNISKAN kunna se det
mogna i att kunna ta till sig det vi kallar
bisexualitet.
Och bögrädslan sitter inte, egentligen, djupare
hos många "bögrädda" än att de i ett längre
fängelsestraff mycket väl kan tänka sig att
sätta på en medfånge. För att straffa kanske
eller för den egna njutningen......