Jag skulle bara blåsa ut stearinljuset
på köksbordet men hela lägenheten
och grannskapet slocknade också.

Stjärnorna likaså.
Jorden gick under.
Jag står ensam kvar.
På okänd frusen mark.

Vem är jag som förstörde allt?

Tidsfåglarna brinner fram tiden igen.
De klarade sig.
Likaså en uttorkad styx.

Doften av lera.
En början.
Jag står med lägenhetsnyckeln i handen.
Lodar oändligt med okänt blod.
Kan höra synen förändras.

Jag måste vara stark nu.