Jag sa till hennes tårar:
"Jag är felbar och hungrig,
vägran är ingen rättelse
och ilska ingen måltid.
Mata mig med nåd
från ditt hjärtas färska bröd.
Jag har inte uppfunnit
någon del av felet det är
att vara människa.
Minsta lag kan upprätthållas
och fängsla mig;
minsta teologi, kan för fan
försvaras och bevisas.
Men när, någonsin,
har jag kommit till dig
för att bli dömd?
Sätt mig då direkt
till ditt sista andetag,
och mitt, och mata mig mest
med vad jag minst behöver förtjäna
– eller svält dig själv, och svält mig,
och få rätt!”