Kornas himmelska idisslande
Förträngningsmänniskorna förtränger. Korna idisslar. De skyldiga skenheliga blånekar. De fattiga blir allt fattigare och de rika rikare. Man sitter och skiter på dass och det är ta mig fan 30 minusgrader och man har frusit fast. Statsministerns och Finansministerns självgott dumdryga leenden. Korna fortsätter att idissla. En urstark längtan bort från det surrealistiska samhället. En längtan ibland efter döden förlossaren. Folk superstressar så att glädjen somnar in och sömnproblemens orm slukar dem och sjukskrivning nalkas. Stark, lyckad och glad ska människan vara. Korna fortsätter att idissla. Korna har inga problem. De skyldiga skenheliga blånekar. En diffus ångest som börjar redan vid frukost. Att känna att man inte passar in i något sammanhang. Säger man sanningen så får man bära hundhuvudet. I samhället är alltför ofta rätt fel och fel rätt. Korna idisslar i ladugården harmoniska medan förträngningsmänniskorna förtränger. Någon sitter på akutpsyk med ångest, gränspsykos och djup depression och har väntat i fyra timmar och har ingen att ringa. Ett samhälle i kris och gungning. Man sitter och skiter på dass och det är ta mig fan 30 minusgrader och man har frusit fast. Ens stuga som brinner ned och telefonen har laddat ur. Man står mitt ute på bonnvischan och det är 30 minusgrader. Korna fortsätter att idissla i sin underbara tillförsikt och förtröstan. Det är då Jimmie Åkesson kommer in i bilden med sin briljanta medkänsla, solidaritet, intelligens och inlevelseförmåga. Man är nästan ihjälfrusen och Jimmie är så himla kärleksfull men efter några timmars färd så inser han att han har kört extremt vilse och GPS:en är paj. Ute i det tomma intet fryser vi ihjäl den natten. Ingen kommer att sakna oss. Korna har lagt sig till ro och slutat att idissla. Döden är som att stelfrusen gå in i en bastu där man blir serverad en härlig kall öl av sina bästa polare.
Prosa
av
Johan Bergstjärna
Läst 25 gånger Publicerad 2024-11-30 21:17 |
Nästa text
Föregående Johan Bergstjärna |