Min kropp är gjord av berg
Hård och envis
Den fattiga jorden
Vad kan växa här?

Min själ är gjord av sötsaker
av blåbär, jordgubbar och grädde
Jag längtar efter känslighet
och varseblivande

Allt jag är är kraft
och förändring
Jag ömsom läker
Jag förstör det som inte kan va kvar

Mina ögon ett öppet fönster
Där man kan kika in
Du sneglade, funderade
om detta var för dig

Du var gjord av eld
Du ville väl
Du värmde
och jag mjuknade

Men det brändes
när jag stannade
Du ville inte skada
Du har inte nån kontroll

Mellan oss finns vattnet
Det tysta och oändliga
Jag står här hos mig
och ser vågor rulla in

Ensam på min sluttning
lever jag
och dör
För mig själv.

Jag saknar dig
men det är på sättet
man kan sakna
sin barndom.

Jag är inte för dig
och du är inte för mig.
Sorg är något ensamt
det borde du förstå.

Snart fryser det på sjön
Snart kommer första snön
Fåglarna far söder
och allting här blir tyst

Om du tänker på mitt namn
på min röst
eller person:
Glöm mig.

Du såg ändå inte styrkan
Du tror att jag går under
utan dig;
jag klarar mig.

Ensamma öar
Förblir vi så
Det blir det bästa
för oss båda

Det här är slutet:
Livet gillar inte den som dröjer sig kvar