i mitt förflutnas minne tänker jag än på dej i dag 

för jag minns dej så starkt efter så lång tid för du 

satte så djupa spår i mitt hjärta på den varmaste

plats på djupet längst in i min själ för du var min 

första kärlek du öppnade mej som en blommas

knopp som slår ut för första gången på våren i all

sin prackt och färger du värmnde min själ som

solens första strålar som stänker värmande fram i 

vår vackra värld och lyser bort all kyla och mörker 

en kort dans i mellan mörker och ljus i en sista

uppvisning  innan mörkret förvinner och lägger sej

för att vila du är mitt hjärta du är mitt universum du

är mitt liv du är mitt allt du härskar och kontrolerar mej

totalt för du finns fortfarande i mej efter alla år i mitt minne 

så starkt än men jag glömmer aldrig den sista dag som allt 

förändrades totalt den sista kyss som jag fick var inte alls lika

varm och menad som den första eller som dom andra brukade

vara du blev avståndstagande och allt bara försvann allt blev ett

långt farväl som jag aldrig har glömnt utan jag har fått lära mej leva 

med det jag glömmer aldrig det vackra i mellan oss för det var så 

impulsivt och starkt lika starkt som smärtan när vi gick skillda vägar

och som jag lever med i dag när jag tänker på dej och allt det fina vi hade