Jag överlämnar mig
i katternas tassar

Aldrig ska de orsaka mig något ont

Min ålder är överväldigande
i livets återvändsgränd

Överlevnadens årtal spiller över

...men jag har katternas feliniska välsignelse

Mina knäskålar värker idag,
i detta vidögda stycke liv,
men katterna studsar kring
i sina febriga försök att bända upp
mina trollformlers och besvärjelsers slutna kretsar

Krigsherrarna
tömmer sina första & sista krafter
på att destruera städer, från Troja till Mariupol,
och begrava vem som helsts kärlek i hat,
men katterna smilar med hela kropparna
när de flyger omkring
i Stora Drömskeppets 66°1'8''N / 21°59'14''E
där december drar om sig Polcirkelns draperi,
månigt, stjärnigt, norrskenigt

Jag står med Dylan och bultar på Himlens port,
men katterna darrar på morrhåren,
jamar mig ljudligt till
och kommer klivande över min bringa,
tätt upp under mitt ansikte
där jag ligger raklång,
för att i sinom tid eskortera mig ur existensen

Ja, jag överlämnar mig
i Cesis & Silvers tassar,
klädda, som de redan är,
i pälsar passande begravningståget,
svansarna lyfta högt till paradering
och till skyldring