Barnet som sjunker allt djupare i det bottenlösa gränspsykosträsket. Mamma och hennes glada väninnor som sitter och kvittrar i ett kafferep på uteplatsen. Sverige är ett bra land. Barnet är grymt traumatiserat och kräks häftigt på nätterna. Mamma är euforiskt nyförälskad i en traumatiserad periodare. Barnet flyr till varje pris verkligheten, spelar välmående och charmar mammas väninnor. Barnet är en flicka 15 år gammal och slutkörd. De vita syrénerna skummar och framtidsutsikterna är strålande. Flickan spelar glad och vägrar att äta. Tänk positivt och optimistiskt säger styvpappan, så ordnar sig allting. Sverige är ett bra land hävdar Olof Palme som bara har sex år kvar att leva. Ännu en lång ensam natt och flickan sjunker genom jorden. På med leendet till frukost så att mamma och styvpappa blir nöjda och glada. Skolarbetet har kraschat för länge sen. Flickan har kraschat för länge sen. Lärarna är blinda och döva. Rektorerna är två zombies. Flickan mobbar de självgoda lärarna. Allting är en dröm som det inte går att vakna upp ur. Pappa begick självmord för fyra år sen. Det var då som mamma blev så energisk, positiv och euforisk. Radhusgatans festliga idyll. Flickans psyke är svart. Hon lyssnar på Pink Floyd The Wall och drömmer sig bort till ett helt annat sorts liv i vilket hon mår bra och det finns riktiga människor som visar medkänsla och förståelse. Mamma måste vara traumatiserad hon också. Tre traumatiserade personer sitter och äter middag tillsammans på en slags uppsluppen psykiatrisk klinik. Flickan känner sig helt borta i huvudet men kopplar lätt på välmåendet och charmen inför sina begeistrade kamrater. De sticker och klättrar i en lyftkran och flickan klättrar alltid ända upp. Ångesten på natten. Svettiga lakan. Hon dricker styvpappans konjak. De vuxna människorna befinner sig i en oåtkomlig värld av oförklarlig lycka. Allting är så otroligt bra. Flickan väger 44 kilo. Hon pressar sin kropp till det yttersta i motionsspåret och kräks upp maten. Mamma är så överlycklig för att hon har köpt en ny bil. Agnes är fullständigt sjösjuk av övergivenhet. Gråta kan hon inte. Åtskilliga år senare av psykos, ätstörningar, bipolär sjukdom och psykoterapi så har hon utbildat sig till konstnär och ska ha sin första utställning på Konsthallen i hennes hemstad Örebro. Mamma kollapsade för länge sen och var under en lång period inlagd på psyket, och gick sen i en mycket välbehövlig psykoterapi. Styvpappan blev mördad på en fest i Nora. Agnes gör succé med sin utställning och hennes pojkvän är stolt och glad. Livet ligger framför dem som ett orubbligt löfte av ljus.