... fortsättning...

godord till behövande... 

... vi sitter alla inne med insikter om någonting vi erfarit... dåliga erfarenheter känns  oftast betungande... därför känns det extra fint då de plötsligt får en mening... exempelvis när någon har ett problem där ens dåliga erfarenheter får leda den andre... lite som att återbruka någonting som man annars ville sortera bort... ordspråket "inget ont som inte har något gott med sig"... det kan kännas väl så jobbigt... men ur detta perspektiv blir det dåliga plötsligt till någonting som hjälper... banna inte det dåliga, se det som en insikt, klokskap eller källa till att göra gott... jag vet nu att livet får större mening med att förstå detta... att det som gjort ont en gång idag trots allt gav mig styrka att finnas där för någon annan... låt dig inspireras idag till att se dig som en värdig vinnare trots motgångar eller kanske just pga av dem...

"STORDÅD I JULEÅ" lucka: 8

... Gunnar sprang och sprang men han tyckte det kändes omöjligt att komma framåt... han visste precis hur olustigt det skulle bli att städa upp efter sig... ja vad var det Gunnar nu hade ställt till med... mitt i allt det underbart fantastiska hade han förstört all stämning... eller hade han?... hur skulle Gunnar nu förklara sig för hela Juleå... ja hela Tingshuset såg ut att ha gått upp i rök... men vilken tur han hade mitt i oturen... Gunnar, Gunnar, Gunnar! han hör någon tala till honom... allt kommer att ordna sig Gunnar!... men vem är du, vem? frågade Gunnar... ingen syntes till i rökmolnet... han kunde bara höra en röst, kanske var den bekant, men ändå inte... denna röst fortsatte att säga att allt skulle ordna sig... Gunnar, Gunnar, vet du vad jag är?... nej! svarade Gunnar hjälplöst... jo jag är din räddare i nöden... Gunnar trodde att han höll på att bli galen eller var påverkade av chocken, eller var det gasen... vem var det bakom den där rösten?... Gunnar började skratta hysteriskt mitt i allt...

... alla som nyss myst och haft trevligt på Juleå Torg var förfärade... vad hade hänt med Tingshuset?... alla sprang runt och försökte gruppera sig för att kunna hjälpa till på något sätt... allt medan röken spred sig omkring alla på torget... plötsligt började alla fnittra och få konstiga saker för sig... några lade sig på rygg för de orkade inte stå på benen... ja de skrattade så hejdlöst att de vek sig dubbla... ja vad var det som skedde med dem allihop?... man kunde ju tro det var en förtrollning eller något sådant... Nissarna skrattade åt varandra... kolla din, ha ha ha... ja det gick inte ens två ord så började de att skratta hejdlöst... men vad var det som hade utlöst detta?... ingen kunde hålla sig för skratt, fast det inte ens fanns någonting att skratta åt... så nu var goda råd dyra tänkte Tomtefar som var en av dem som inte tycktes påverkas... han såg att Oskar och Orvar Ollonborre inte heller skrattade... vet ni vad det är med dem alla? frågade Tomtefar frustrerade till Oskar... jo ja jag tror dessvärre att det är fnittergas! svarade Oskar missmodigt... men vad är det? sa Tomtefar... jag tror att Gunnar har försökt att göra glass med hjälp av gräddsifoner! svarade Oskar... vad är det? frågade Orvar Ollonborre... jo fnittergas dvs lustgas gör det möjligt att på kort tid göra mycket fluffig glass! sa Oskar... men är det inte farligt, för hela Tingshuset exploderade ju? sa Tomtefar... ja kanske, just nu det tycks inte helt ofarligt! sa Oskar... 

... Gunnar skrattade så att han grät... samtidigt hade Anden i det Gyllene skrinet släppts ut av julbocken Corona... Anden ställde allt till rätta med att svepa med handen och uttala en magisk formel... dra tillbaka var sak till, så att det lagas så som jag vill! sa Anden... vips så hade Tingshuset blivit helt och rent igen... kvar på trappan satt Gunnar förstummad och började gråta... förlåt jag är en odugling, hela sommaren har jag hållit på med den här fnittergasen, utan att förstå faran med den! sa han utmattad... men vad menar du? sa Tomtefar som precis slutit upp... jo jag har nog fått för mycket av den och blivit uppslukad av dess egenskaper, jag har betett mig så själviskt! bekände Gunnar... men nu är det ordnat, det har blivit känt och nu ska vi hjälpa dig! sade Vera Black som kramade Gunnar omtänksamt... Gunnar gick in i köket... på bordet stod nu en klump fryst smaksatt gräddglass... det skulle föreställa en glasstårta men liknade mest bara en grå rosa klump...Gunnar som velat överraska alla och fira nykomlingarna... hur skulle det nu bli med festligheterna för alla i Juleå... det blir morgondagens äventyr... vi ses då... 

Solsken på er så länge! /:) Solstrale 

Tack på förhand för läsning  
applåder och bokmärkning! 

 https://www.poeter.se/Las+Text?textId=2521783#:~:text=lustgasens%20biverkningar%20och%20miljopaverkan