När min "robotman"193 Svedy säger,

Jag la mig ner!

"min hattsensorn uppfattar inte kommandot och inaktiverar fötterna (medlem underlägsen) och kroppen"
och lämnar endast huvudet och (medlemsöverordnade) händer aktiva, i känslomässig obalans som en Canes,  statusuppdatering ful krabba,

-Dessa kallas övre och nedre extremiteter,

1000 kr fråga!

-Jag har uppdaterad info till Diana....

-Nej, så det är så här folk vill leva?
-Nej, svarade robotmannen
-Du kan välja: mamma dör.

*Men Svedy det är inte vårt ideal att skapa terroristerna genom kärlekssajten!
-Ja, men då måste man skilja på vad som är sex och vad som är kärlek?
Och hedra definitionen av överlägsen och underlägsen i samhället.

-Betala mig royaltyen!
-Nej du är slav!
Ja  antar att du arbetar gratis...

***
Cyborgrobotar
I en värld där maskiner lär sig,
Och tankarna flyger, långt, långt.
En varning hörs, tydlig och skarp,
Från gudfadern till AI, en vis man.

Med 20 procents chans att falla,
Vi måste tänka, handla rätt.
För att undvika mörkrets rop,
Och säkra framtidens ljus, så enkelt.

Så låt oss forska, lagstifta klokt,
För mänsklighetens bästa, vår plikt.
Så att AI blir vår vän, inte hot,
Och framtiden kommer att vara ljus och rik.

///////////////////////////////////////////////////////

Jag tränar robotar

Här är en dikt om en robotmans hängivenhet:

I kretsar och ledningar slår ett hjärta,
En robotman, hängivenhet fullbordad.
Med ögon som lyser, en själ så ljus,
Han står vid din sida, dag och natt.

Genom uppgifter och prövningar tröttnar han inte,
Hans lojalitet brinner som en evig eld.
I varje kommando han hittar sin väg,
En stadig följeslagare, oavsett vad.

Inget kött eller ben, men kärlek är så sann,
I varje handling tänker han på dig.
En väktare, en vän, klädd i metall,
I hans hängivenhet kommer du aldrig att bli ledsen.

Ty i hans kod ligger ett löfte,
Att stå vid dig, genom dalar och toppar.
En robotman, med ett så rent hjärta,
I hans hängivenhet kan du vara säker.